Jag har tidigare skrivit om hur administrativt slarv eller okunskap inom personlig assistans kan kosta en hel del pengar. Jag har försökt förstå hur man kan tillåta stora förluster som enkelt hade kunna förhindras genom att till exempel utbilda sin personal, eller följa relativt enkla instruktioner. När kommuner slarvar överförs kostnaden från staten till kommunens invånare. Eller det var åtminstone vad jag trodde fram tills jag upptäckte att det finns ett LSS utjämningssystem.
Men ett utjämningssystem är väl bra?
Tanken bakom utjämningssystem, både det kommunala– och LSS utjämningssystemet är säkert god. Det vill säga att oavsett var i landet man bor, så ska nivån på servicen vara densamma. En vanlig invändning mot systemet är att det gynnar ineffektivitet, det vill säga att kommuner som inte sköter sin ekonomi inte har några incitament till förbättring. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) stämmer inte detta.
Om en kommun eller en region är effektiv och producerar den tjänst de är ålagda att göra till en lägre kostnad än genomsnittet straffas de inte genom ett lägre bidrag, alternativt en högre avgift. Det motsvarande gäller för en kommun som har en högre kostnad.
I kostnadsutjämningen används inte den enskilda kommunens eller den enskilda regionens kostnad utan ett riksgenomsnitt för verksamheten – vilket mycket marginellt påverkas av den enskilda kommunens eller regionens kostnadsnivå.
Sveriges Kommuner och Regioner
Nu är det inte det kommunala utjämningsbidraget jag är intresserad av, utan det som är särskilt för LSS. Jag ser ingen anledning att tro att det kommunala skulle fungera på ett mycket mer annorlunda sätt än det för LSS, och utjämningssystemet för LSS ser till stor del ut att premiera vissa och straffa andra. Jag har samlat in lite statistik från ett antal kommuner i varierad storlek, och ni kan själva avgöra vad ni anser utifrån den.
Statistik för kommuners kostnader inom LSS
Statistiken kommer ifrån SCB och kommunerna jag har valt utan någon särskild anledning, bortsett från Stockholm, Göteborg och Malmö utifrån att de är våra tre största städer och Borås eftersom jag bor här. I övrigt har jag försökt ta med ett antal olika kommuner med ungefär samma befolkningsmängd, men alla kommuner finns som sagt på SCB om man vill kolla upp sin egen.
| Stad | Befolkning | Kostnad LSS | Kostnad invånare | Utjämningsbidrag |
|---|---|---|---|---|
| Stockholm | 984 685 | 4 292 737 000 kr | 4360 kr | – 1 907 680 614 kr |
| Göteborg | 595 574 | 4 163 163 000 kr | 6990 kr | + 412 920 474 kr |
| Malmö | 356 670 | 2 041 996 000 kr | 5725 kr | + 203 902 971 kr |
| Örebro | 157 919 | 1 205 636 000 kr | 7634 kr | + 211 233 118 kr |
| Umeå | 132 175 | 1 047 603 000 kr | 7926 kr | + 215 315 949 kr |
| Borås | 114 492 | 708 223 000 kr | 6186 kr | – 12 716 378 kr |
| Eskilstuna | 107 857 | 681 474 000 kr | 6318 kr | + 2 314 277 kr |
| Gävle | 103 409 | 644 938 000 kr | 6237 kr | – 6 213 319 kr |
| Alingsås | 42 108 | 339 552 000 kr | 8064 kr | + 74 404 166 kr |
| Kalix | 15 734 | 105 145 000 kr | 6409 kr | + 1 065 417 kr |
| Markaryd | 10 184 | 70 502 000 kr | 6683 kr | + 6 069 953 kr |
| Degerfors | 9 529 | 61 068 000 kr | 6409 kr | + 1 065 417 kr |
| Gnosjö | 9 438 | 50 333 000 kr | 5333 kr | – 9 097 108 kr |
| Sotenäs | 9157 | 42 053 000 kr | 4592 kr | – 15 607 790 kr |
Tabellen ovan visar den totala kostnaden för LSS för de olika kommunerna, vad kostnaden blir per person i kommunen samt hur mycket kommunen ska betala till (-) eller få av (+) utjämningssystemet. Om en kommun ska betala till eller få betalt från utjämningssystemet avgörs om deras kostnad för LSS är högre eller lägre än rikssnittet (6297 kr). Det är visserligen intressant information, men utan att veta hur många personer som får LSS insatser i de olika kommunerna säger det inte så mycket. För att få den informationen behöver man gå till Socialstyrelsen.
| Stad | Antal pers med LSS | Antal LSS/ 10 000 inv | Kostnad / pers m. LSS | Kostnad/pers efter utj. |
|---|---|---|---|---|
| Stockholm | 5333 | 54 | 804 938 kr | 1 162 650 kr |
| Göteborg | 4077 | 70 | 1 021 133 kr | 919 853 kr |
| Malmö | 2129 | 61 | 959 133 kr | 863 359 kr |
| Örebro | 1509 | 96 | 798 963 kr | 658 981 kr |
| Umeå | 1178 | 90 | 889 306 kr | 706 525 kr |
| Borås | 741 | 65 | 955 766 kr | 972 927 kr |
| Eskilstuna | 792 | 74 | 860 446 kr | 857 524 kr |
| Gävle | 858 | 83 | 751 675 kr | 758 917 kr |
| Alingsås | 369 | 88 | 920 195 kr | 718 557 kr |
| Kalix | 137 | 87 | 767 481 kr | 759 704 kr |
| Markaryd | 93 | 90 | 758 086 kr | 692 817 kr |
| Degerfors | 91 | 95 | 671 076 kr | 659 369 kr |
| Gnosjö | 50 | 52 | 1 006 660 kr | 1 188 602 kr |
| Sotenäs | 52 | 57 | 808 711 kr | 1 108 861 kr |
Jag hade önskat att jag kunde hitta mer detaljerad statistik gällande just personlig assistans, men det är svårt att hitta. Med lite pusslande har jag kunnat få fram siffrorna i tabellen nedan, men eftersom de siffrorna bakar ihop LSS som kommunen står för och LSS som Försäkringskassan står för så blir det lite trubbigt.
| Stad | Antal med ass. | Kostnad ass. | Kostnad/ pers. m ass. |
|---|---|---|---|
| Stockholm | 275 | 547 438 000 kr | 1 990 683 kr |
| Göteborg | 227 | 551 889 000 kr | 2 431 229 kr |
| Malmö | 192 | 347 018 000 kr | 1 807 385 kr |
| Örebro | 115 | 160 946 000 kr | 1 399 530 kr |
| Umeå | 87 | 231 386 000 kr | 2 659 609 kr |
| Borås | 56 | 142 131 000 kr | 2 538 053 kr |
| Eskilstuna | 71 | 226 878 000 kr | 3 195 464 kr |
| Gävle | 47 | 131 984 000 kr | 2 808 170 kr |
| Alingsås | 23 | 107 518 000 kr | 4 674 695 kr |
| Kalix | 7 | 23 823 000 kr | 3 403 285 kr |
| Markaryd | 7 | 12 454 000 kr | 1 779 142 kr |
| Degerfors | 7 | 8 771 000 kr | 1 253 000 kr |
| Gnosjö | 6 | 22 989 000 kr | 3 831 500 kr |
| Sotenäs | 7 | 11 644 000 kr | 1 663 428 kr |
De kostnader som redovisas i tabellen ovan är kommunernas nettokostnader före utjämningsbidrag och de fått ersättning av Försäkringskassan. Siffrorna kommer från olika källor på SCB och Socialstyrelsen. Det kan framstå som att skillnaden i kostnader för kostnad per person med personlig assistans är väldigt stor. I Örebro kostar en person med personlig assistans i snitt 1 399 530 kr medan densamma i Alingsås kostar 4 674 695 kr, alltså en skillnad på nästan 3,3 miljoner kr i snitt per person och år.
En anledning till de stora skillnaderna kan vara att antalet beviljade assistanstimmar skiljer sig ganska mycket från en person till en annan. Schablon ersättningen per assistanstimme är 324,50 kr med möjlighet att ansöka om högre timbelopp upp till 363,44 kr per assistanstimme.
Om vi utgår från enbart schablon beloppet så kan vi få fram ett ungefärligt genomsnitt av hur många assistanstimmar personerna får i de olika kommunerna.
| Stad | Kostnad/ pers med ass. | Genomsnitt tim/person & år | Timmar som bet av FK |
|---|---|---|---|
| Stockholm | 1 990 683 kr | 6 135 tim | 5 095 tim |
| Göteborg | 2 431 229 kr | 7 492 tim | 6 452 tim |
| Malmö | 1 807 385 kr | 5 570 tim | 4 530 tim |
| Örebro | 1 399 530 kr | 4 313 tim | 3 273 tim |
| Umeå | 2 659 609 kr | 8 196 tim | 7 156 tim |
| Borås | 2 538 053 kr | 7 821 tim | 6 781 tim |
| Eskilstuna | 3 195 464 kr | 9 847 tim | 8 807 tim |
| Gävle | 2 808 170 kr | 8 654 tim | 7 614 tim |
| Alingsås | 4 674 695 kr | 14 406 tim | 13 366 tim |
| Kalix | 3 403 285 kr | 10 488 tim | 9 448 tim |
| Markaryd | 1 779 142 kr | 5 483 tim | 4 443 tim |
| Degerfors | 1 253 000 kr | 3 861 tim | 2 821 tim |
| Gnosjö | 3 831 500 kr | 11 807 tim | 10 767 tim |
| Sotenäs | 1 663 428 kr | 5 126 tim | 4 086 tim |
Detta är som sagt ett reativt trubbigt verktyg, delvis eftersom vi inte har statistik på hur många i varje kommun som har högre timbelopp och vilket timbelopp de har. Om du är beviljad dubbelassistans med vaken natt dygnet runt året runt, så kan du få 17 472 timmar. Men att bli beviljad det är mycket ovanligt, och jag har aldrig sett någon som har blivit beviljad så mycket assistans.
Jag vill inte påstå att något i tabellen egentligen är orimlig, eftersom jag faktiskt inte har all data bakom siffrorna. Jag tvivlar även starkt på att det skulle ligga något medvetet fusk bakom siffrorna, utan snarare att vi återigen hamnar på misstag.
Det kan handla om misstag som att någon blankett inte kommit in i tid, att något har blivit fel och komplettering inte kommit in, att assistans har utförts under sjukhusvistelse, skola eller daglig verksamhet utan att det är godkänt från Försäkringskassan.
Assistans utan slarv är bättre för alla
Låt säga att en person har rätt till 7000 assistans timmar på ett år, och att det sammanlagt under det året blir fel på exempelvis 500 timmar. Då får anordnaren (kommunen i detta fall) inte ersättning från Försäkringskassan för de 500 timmarna. Men om assistans har utförts så innebär det att någon assistent faktiskt har arbetat de 500 timmarna, och ska ha lön. Den lönen måste såklart anordnaren betala även om de själva inte får ersättning från Försäkringskassan för de timmarna.
Räknat med schblonbeloppet så handlar det om uteblivna intäkter från Försäkringskassan på 162 250 kr. Den genomsnittliga månadslönen för personliga assistenter är ungefär 25 200 kr, plus arbetsgivaravgifter vilket landar på sammanlagt 38 541 kr/mån. Enkelt räknat så består en arbetsmånad av 160 timmar vilket blir en kostnad per timme som är ca 241 kr/tim som ska betalas i lön för de 500 timmarna. Då hamnar vi på 120 500 kr som betalas i lön för 500 timmar som man inte själv får ersättning för. Totalt blir det sammanlagt för förlorad intäkt och utbetald lön 282 750 kr.
Dessa 282 750 kr ingår i statistiken för assistanskostnader, och finns det många personer med assistans i kommunen samtidigt som det slarvas för mycket, så skjuter dessa kostnader iväg ganska snabbt.
Anledningen till at jag har använt kommuner och inte privata anordnare i denna texten är dels att privata anordnare inte har något utjämningssystem, och dels för att det är lättare att hitta bra statistik vad gäller kommuner jämfört med privata anordnare. Eftersom utjämningssystem saknas för privata anordnare (och de har inte en kommuns ekonomi för det mesta) så blir det en hårdare ekonomisk smäll om de slarvar för mycket. Det betyder inte att privata anordnare inte slarvar, för det tror jag alla gör ibland och i olika utsträckning.
Jag vill bara vara tydlig med att den här texten inte syftar till att specifikt måla ut kommuner som sämre eller bättre än någon annan. Syftet har varit att visa och försöka förklara statistiken kring LSS och framför allt personlig assistans. Förhoppningen är att om någon anordnare, kommunal eller privat, läser detta ska få en tankeställare om vikten av att inte slarva.
Mindre slarv sparar allas pengar, tid och energi!
Jag vill också påpeka att jag inte är någon expert på statistik, och därför finns möjligheten att jag har gjort fel eller missuppfattat någonting. Om det skulle vara så och du som läsare upptäckt ett fel, så vet om att det inte har gjorts medvetet.
Du får också gärna kontakta mig om du hittar fel, så ska jag rätte till det så snart som möjligt.
Se min kontaktsida för mer info: Kontakt
Bli först att kommentera